Cissi och Freddan | Vimedbarn.se
cissiochfreddan

Cissi och Freddan

Annons

Passfoto till bebis – Lättare sagt än gjort

Igår kl 15.00 hade Hugo funnits med oss i två månader. Eller ja, åtta veckor. Rent tekniskt fyller han ju två månader den 22:a.Sen han kom in i våra liv har varje dag varit en ynnest. Vi har förstått att vi är lyckligt lottade och brukar få höra att vi inte förstår vad det innebär för många att ha småbarn. Han är ju nästan alltid så himla nöjd och glad och vi får sova långt mycket mer än vi hade föreställt oss. Men, självklart händer det ibland att även vi får oss en dos av missnöje. Konstigt vore väl annars?

Vi är väl medvetna om att vi varit väldigt dåliga på att uppdatera bloggen. Vi brukar ju be om ursäkt för det men varje gång vi gör det har ni sagt åt oss att vi inte behöver be om ursäkt för en sån sak. Så, den här gången låter vi bli. 🙂 Så, vad har hänt sen sist då? Ja, Hugo berättade om att vi t.ex. varit i Örebro. Annars har vi mest njutit av att vara lediga i det härliga sommarvädret och gjort allt sånt där som man vill göra fina sommardagar. Det har ätits många glassar, promenerats många promenader och grillen har tänts nästan varje dag. Dock måste vi erkänna att vi har inte badat. Vi älskar att bada men både jag och Freddan är sånna badkrukor så vattentemperaturen måste upp en bit till innan vi hoppar i.

En liten “spännande” sak vi gjort är att vi fixat pass till Hugo. Har ni testat det med en 6,5 veckor gammal bebis? Kan säga att det är lättare sagt än gjort. Det ska helst sittas upp, huvudet ska vara rakt och blicken ska riktas in i kameran. Jo men tjena! Lycka till med det. Vi kan sammanfatta det med att de människor som satt och väntade på sin tur bjöds på underhållning. Hugo var intresserad av allt annat än att posera för ett passfoto Jag, min mamma och en polis i uniform gjorde allt vi kunde för att få honom att hitta rätt pose. Det jollrades med leksaker, vinkades och gestikulerades med hela kroppen och en stor biffig polisman pratade glatt bebisspråk. Allt för att få Hugos uppmärksamhet riktad åt rätt håll. De i som satt och väntade skrattade rätt gott åt oss. Haha! 30 minuter senare gav vi upp. Hugo då? Jo, han var som vanligt nöjd och glad mest hela tiden. Han fick till slut ligga ned och kameran fick riktas om och vi lyckades få ett godkänt passfoto.

Nu ska vi ut på en promenad innan det är dags för oss att bänka oss framför TV’n. HEJA SVERIGE! 🙂

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (1)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Se fler...
Annons
stats